Jag får den när jag läser röster i forum på internet från min hembygd, vuxna människor som på offentliga forum dömer, beskyller och ger uttryck för hat. Eller när jag i lokaltidningen läser att politiker bemöts av burop under sammanträde. 

Man kan tro att det handlar om att snegla tillbaka på en bygd jag flytt, en vardag jag inte längre är en del av, som nu känns främmande. Men den är högst verklig, jag finns här, jag lever här. Jag vill att mina barn ska växa upp här och känna trygghet. Trygghet i att respektera andra människor och bli respekterade. Trygghet att våga uttrycka sina tankar och våga känna engagemang. Då måste vi vuxna visa hur det ska gå till.

Annons

Debattklimatet som vi så väl känner till från den allmänna debatten, där tonen på sociala medier blir allt hårdare och råare med utspel utan förslag, okunskap kring hur samhället och vägen för politiska beslut lyser igenom i etablissemang- och politikerförakt. När otrygghet och oro bubblar inom oss så till den grad att det inte längre gör sig uttryck för just sakfrågan eller förslag på lösningar utan det vänds till personliga angrepp mot den som inte tycker som jag. Vi är vana att det sker i de allmänna rummen, men nu har det nått min bygd. Jag känner sorg.

Med en bygds litenhet förväntar jag mig mer. Att närheten gjorde respekten för personerna större. Där våra grannar, bekanta i kön i matbutiken, människor vi delat skolkorridor och klassrum med, faktiskt är våra politiker. De tror på demokrati, de har visioner för sin bygd, de vill bidra. De gör det som fritidspolitiker, utan arvode, utan tankar på att klättra uppåt i politikerkarriären. De har fått vårt förtroende och oavsett om de tillhör det parti jag står bakom eller inte, så förtjänar de att behandlas med respekt.

Förändringarnas tid är här, det påverkar oss alla och det går inte alltid att värja sig. Vi kommer till vägskäl där vår vardag inte längre kan fungera som det gjort. Världen förändras och också vi i Ydre måste hitta nya former för hur det nya livet ska fungera på bästa sätt i vår bygd. Höja blicken och ta vara på goda idéer som redan uppfunnits och hitta lösningar på problem som kommer i vår väg. Vi kommer inte alltid att tycka om förändringarna. Det kommer många gånger att göra ont i själen.

Men ibland måste vi måla en ny karta för vår bygd – där måste respekten för andra människor alltid finnas med som ett landmärke, orubbligt.

UNG YDREBO