Till regionledningen och regionfullmäktige:

Vi som skriver detta är läkare från alla verksamhetsområden på Höglandssjukhuset, ett av regionens tre akutsjukhus. Vi vill med detta uttrycka en stark oro för patientsäkerheten på vårt sjukhus. Den förvärrade platsbristen på Höglandssjukhuset - som med rådande personalbrist är ofrånkomlig i sommar - riskerar med stor sannolikhet att skapa situationer då enskilda patienter som behöver vårdas på sjukhus, inte kan läggas in. Om så blir fallet vill vi inte stå som ensamt ansvariga för vad som händer med dessa patienter, som det inte finns platser för.

Under de senaste åren har vårdplatserna på vårt sjukhus minskats betydligt, särskilt på den klinik med flest vårddygn, medicinkliniken. Det har gjort att de marginaler som fanns vid de oundvikliga topparna i inflödet av akuta patienter, nu är borta. Överbeläggningar, utlokaliseringar och stabslägen är sedan en längre tid det nya normala. Detta tar alltmer tid, fokus och energi från våra medicinska huvuduppgifter som läkare - att hjälpa våra patienter med diagnostik och behandling.

Inneliggande vård och övervakning är i många fall av central betydelse för att kunna ge en god, säker och högkvalitativ sjukvård till den enskilde patienten. Till detta hör också att kunna ge en värdig vård, särskilt för de många äldre kroniskt multisjuka. Detta är avvägningar, som i det enskilda fallet - i all sin komplexitet vi läkare som yrkesgrupp har det yttersta ansvaret för att göra

Inför varje jourpass känner vi redan nu en oro för att inte kunna lägga in de patienter som behöver inläggning, beroende på hur inflödet av sjuka är.

Oron för att inte kunna ta hand om våra patienter fullvärdigt, tär på all personal och skapar spänningar mellan personalkategorier; spänningar mellan läkare och sjuksköterskor; mellan läkare från olika specialiteter. När platserna inte räcker till alla, har vi alltför ofta märkt att ett destruktivt revirtänkande ökar. Fokus att värna sin egen kliniks platssituation tenderar att blir viktigare än en helhetssyn på akutsjukhusets platsläge, och en enskild patients behov av en plats.

En dimension med bäring på patientsäkerheten långsiktigt, är att arbetsmiljön för all vårdpersonal blir påverkad av platsbristen. Redan nu känner många av oss ofta stressymptom på ett sätt som vi inte gjort tidigare, innan den kroniska platsbristen. Personalflykten från en redan decimerad skara läkare - och inte minst sjuksköterskor - är redan en realitet.

Hur ska vi mitt i allt detta kunna inspirera yngre läkare och sköterskor att välja att arbeta på Höglandssjukhuset? Återväxten hotas! En ond cirkel med tilltagande bemannings- och platsproblem är redan en realitet som bara kommer att förvärras om inget görs.

Annons

Man pratar om rätt använd kompetens. Samtidigt föreslås att bakjourer och subspecialister ska vara mer närvarande på akutmottagningen. Detta står då i konflikt med dessa specialistläkares ansvar för de patienter med specialistkrävande tillstånd som ska bedömas dagtid, på planerade mottagningar och inneliggande på vårdavdelningar. Mer av det ena leder med nödvändighet här till mindre av det andra. Är det rätt använd kompetens?

Om vi nödgas tillbringa kvällar och nätter på akutmottagningen i högre grad än nu för att förebygga onödiga inläggningar, kommer vår närvaro dagtid med nödvändighet att minska. Därmed riskerar den viktiga kontinuiteten och specialistnärvaron på våra planerade mottagningar, dagvårds- och akutavdelningar att komprometteras. Inte minst våra kroniskt sjuka patienter riskerar då att kännbart drabbas.

Fram tills nu har vi trots allt kunnat klara situationen, i förhoppningen att det snart kommer att vända med fler bemannade vårdplatser. Hittills har emellertid inga av de tillfälligt avvecklade vårdplatserna återuppstått. Nu har vi informerats om att ytterligare vårdplatser kommer dras ner under sommaren. Det finns en diskrepans mellan verkligheten och de siffror som Styrgrupp semestergrupp presenterade i sitt Beslut inför sommaren 2017 där man för Höglandssjukhusets del (medicin, kirurgi, ortopedi) har beslutat om 120 vårdplatser totalt (vilket redan det är en kännbar minskning).

I själva verket finns i dagsläget endast bemanning för (i bästa fall) 88 vårdplatser.

Det innebär att drygt en tredjedel av vårdplatserna försvinner. Detta i en situation sommarsemestern - då vi har en reducerad styrka bland alla personalkategorier. För de som är i tjänst riskerar situationen bli den att vi kanske vid varje jourpass inte har plats att lägga in behövande patienter och att sjuksköterskor och undersköterskor riskerar en ohållbar arbetsbelastning på sina avdelningar .

Man har hävdat från Styrgrupp semestergrupp att inga extraersättningar utöver kollektivavtalet kommer att erbjudas vårdpersonalen, vilket sannolikt får till effekt att intresset för extrapass minimeras.

Vi vill ha en tydlig plan för ansvarsförhållandena vid olöslig platsbrist, framför allt under kvällar och helger då personalstyrkan är minimerad. Då har man inte tid och kraft, att utöver de medicinska frågorna, brottas med platsbrist.

När vi har, låt oss säga fem patienter på akutmottagningen som väntar på inläggning, och samtidigt har överbelagda avdelningar på sjukhuset och länets övriga sjukhus inte har plats. Vem tar då ansvaret för att skicka hem vårdbehövande som utifrån medicinska överväganden inte bör skickas hem?

Att det finns ett nationellt problem är ingen av oss obekanta med, men så sent som för 3 år sedan var detta något som bara fanns på annat håll emedan vi i Region Jönköping hade välfungerande, välbemannade sjukhus. På bara tre år har detta raserats helt till en nivå där vi som ansvariga läkare inte längre kan garantera patientsäkerheten.

Det måste formuleras trovärdiga planer för lösningar: en plan på kort sikt för sommaren, och en plan på längre sikt. Planer i vars utformning alla läkarkategorier och fackliga organisationer involverats, och kan acceptera. Detta för patientsäkerhetens, arbetsmiljöns och vår tilltro till regionledningens skull.

Läkare på Höglandssjukhuset