Enligt en undersökning från Sveriges kommuner och landsting, SKL, finns det bland förtroendevalda en okunskap kring om det man blivit utsatt för är brottsligt. De upprepade mejlen där man blir kallad för inkompetent eller meddelandet i Facebook-inkorgen där avsändaren konstaterar att hen vet vilken skola ens barn går på, är det förtäckta hot eller bara någon som uttrycker sig olämpligt?

Samtidigt är situationer som kan uppfattas som hotfulla inte alla gånger hot i juridisk mening. Enligt SKL skapar det en osäkerhet som gör att politiker ofta avstår från att polisanmäla.

Vad menas då egentligen med begreppen hot, trakasserier och våld? Ett samlingsnamn som Brottsförebyggande rådet, Brå, använder är otillåten påverkan. Hot kan vara uttalade och konkreta, men lika gärna bestå av exempelvis ett sms om att egendom ska skadas om politikern inte fattar ett visst beslut eller låter bli att engagera sig i en viss fråga.

Ovanligt med våld

Annons

Trakasserier är mer subtilt och inte alltid straffbart. Det kan handla om obehagliga telefonsamtal, att bli kartlagd eller få oönskade varor beställda i ens namn. Trakasserier kan falla under brottsrubriceringar som ofredande, olaga förföljelse eller fridskränkningsbrott.

Våld eller fysisk påverkan kan vara misshandel mot en politiker, någon av dennes anhöriga eller kollegor. Men det kan även handla om våld mot egendom, som exempelvis skadegörelse. Det är dock få förtroendevalda som utsätts för våld vilket visar att det är sällan som hoten förverkligas.

Alltid rapportera

Brå trycker på att det inte är den förtroendevalde själv som ska bedöma vad som är ett brott. Den uppgiften ska lämnas till kommunernas säkerhetsansvariga och polisen. Alla händelser behöver inte polisanmälas, men däremot ska de rapporteras menar Brå.

Att dokumentera även mindre händelser är enligt Brå viktigt eftersom det kan ge viktig information om det skulle bli aktuellt med en polisanmälan senare. Små saker, som ett enstaka mejl, kan verka harmlösa men kan också utgöra en del i en större helhet. Exempelvis kan flera personer vara utsatta samtidigt, något som kan upptäckas om informationen sammanställs av exempelvis en säkerhetsansvarig hos kommunen.

Brå rekommenderar också att man sparar hot och påhopp via sociala medier genom att göra skärmdumpar.