Minns ni julgransbelysningen i Hestra, i Gislaveds kommun? Den som svenska myndigheter förbjöd eftersom man inte ville förolämpa muslimerna på orten?

Undersökningen i siffror

4 av 10 ser varje vecka nyheter som de uppfattar vara påhittade/osanna.

Knappt 1 av 10..

Undersökningen i siffror

4 av 10 ser varje vecka nyheter som de uppfattar vara påhittade/osanna.

Knappt 1 av 10 har delat en nyhet på internet som de senare fick veta var påhittad.

Var tredje är osäker på sin egen förmåga att upptäcka en fejknyhet.

8 av 10 anser att fejknyheter i hög utsträckning påverkar svenskarnas uppfattning om grundläggande fakta när det gäller aktuella frågor och händelser.

8 av 10 anser att medier som tidningar, tv och radio har ett mycket stort ansvar att hindra spridandet av fejknyheter.

6 av 10 anser att den enskilde har ett mycket stort ansvar.

Källa: Undersökningen ”Svenska folket om 'fejk-nyheter'”, publicerad 24 februari 2017.

Eller kommer ni ihåg skolavslutningen i Norra Sandsjö kyrka, i Nässjö kommun? Den där korsen plockats ner och sångerna som sjöngs var på arabiska? Den som gjorde flera människor så upprörda att de valde att i protest lämna kyrkan?

Inte? Vad bra! Kanske tillhör ni då den skara som aldrig nåddes av dessa båda lokala exempel på det som kommit att kallas fejknyheter.

Eller kanske tillhör ni de som nåddes av ”nyheterna”, reflekterade över om de verkligen kunde vara sanna, undersökte saken närmare och fann att:

1) Nej, de traditionsenliga jullyktorna skulle inte längre få pryda huvudgatan i Hestra - men skälet till det hade inget med muslimer att göra, utan med Trafikverkets beslut om att lyktstolparna inte ansågs dimensionerade för lampornas tyngd.

2) Nej, några kors hade inte plockats ner inför skolavslutningen i Norra Sandsjö kyrka. En av många sånger som sjöngs var på arabiska - framförd av en förberedelseklass.

”De som håller med den här personen, de hatar redan. Men det väcker rädsla hos andra. Och det blir en snöbollseffekt som är otrolig. Det sjöngs en arabisk sång på en av tre skolavslutningar, sedan talar folk om att hela avslutningen var på arabiska, utan att fråga oss som vet bättre hur det var”, kommenterade vikarierande kyrkoherde Patrik Windestål senare till smalandsdagblad.se.

En av tio har delat fejk

Det här är bara två exempel bland många, många fler. På hur snabbt, och till synes enkelt, det kan gå att nå ut med en sanning som i själva verket inte är något annat än en lögn.

Enligt en nyligen presenterad undersökning från mediernas branschorganisation TU, läser fyra av tio svenskar varje vecka nyhetsartiklar som de uppfattar vara påhittade. En av tio uppger att de har delat en nyhet på internet som de senare fick veta var påhittad.

Var tredje person i undersökningen litar inte på sin egen förmåga att urskilja vad som är riktigt och vad som är fejk.

— Vi hade pratat länge om att göra en sådan här undersökning, inte minst med tanke på allt som sprids via sociala medier och som upplevs som en sanning av oerhört många läsare. Sedan blev det liksom ofrånkomligt efter valet i USA, där det verkligen ställdes på sin spets vad som faktiskt kan hända när fejknyheter får genomslag. Och där Trump nu som president till stor del kommunicerar via Twitter, säger Jeanette Gustafsdotter, vd för TU.

Planterades i Makedonien

Annons

Det var efter just det amerikanska presidentvalet som ”fake news” blev vad Åsa Larsson, journalist och redaktör på Viralgranskaren, kallar ett modebegrepp.

— Det rymmer allt från viralsajter som bara vill tjäna pengar på klick, till satirsidor. Det rymmer dem som är bedragare, dem som har en agenda och det rymmer vanlig ryktesspridning på bygden, säger Åsa Larsson.

Så hur går det då till? Hur skapas en fejknyhet och hur får den spridning?

I fallet med julbelysningen i Hestra lyckades Dagens Nyheter i sin granskning av så kallade trollfabriker spåra källan till Makedonien och en man vid namn Ivan Stankovic. En arbetslös ung man som bor på nedervåningen i ett snett och vint hus, och som på kvällarna ”vittjar nätet” för att hitta fejknyheter att sprida, eller korrekta nyheter att vrida till. Syftet? Att tjäna pengar. Varje klick in på annonserna på hans hemsida Focus News, genererar ören som växer till kronor.

Spridningen av artikeln om att det var muslimer som tvingat fram ett svenskt förbud av julbelysning blev hans första stora succé.

— Det blev helt galet, säger Ivan. Jag fick in en hel månadslön på en dag, jag hade aldrig förut tjänat så mycket på en enda artikel, säger han till Dagens Nyheter.

”Tänk 1 april varje dag”

Just det här fallet kom senare att användas av Viralgranskaren till en video i utbildande syfte, för att det på ett tydligt sätt visar hur olika världsbilden blir för den som sväljer allt den ser och hör, jämfört med den som stannar upp och källkritiskt granskar uppgifterna.

Hur ska man förhålla sig till all information som dagligen sköljer över en i olika flöden?

— Till att börja med ska man se det som om varje dag var första april. Den inställningen, att om någonting verkar för bra för att vara sant så måste man kolla upp det, ska man ta med sig även resten av året. Och innan man delar något - kolla upp det, det är bara så enkelt, säger Åsa Larsson.

Att fyra av tio svenskar enligt TU:s undersökning anser sig stöta på fejknyheter varje vecka, är enligt Jeanette Gustafsdotter inte det stora problemet. Det är snarare att sex av tio inte gör det.

— Det här är absolut ett stort problem. Samhället har förändrats, vilket har gjort att vi fått ett annat samhällsklimat där det finns de som vill hitta någon att peka ut som skyldig. Det sker samtidigt som vi befinner oss i den största mediestrukturomvandlingen någonsin, där vi går från tryckt till digitalt och där varje människa kan publicera en sajt som ser exakt likadan ut som en riktig nyhetssajt. Som läsare är det otroligt svårt att se skillnad på om det är en trovärdig källa som gjort en journalistisk faktagranskning eller om det inte är det. Vi står inför ett val nästa år, det är oerhört viktigt att vi börjar debattera och visa på problembilden, säger hon.

Åtta av tio i undersökningen anser att fejknyheter i ”hög utsträckning påverkar svenskarnas uppfattning om grundläggande fakta när det gäller aktuella frågor och händelser”. Samtidigt menar lika många att det framför allt är de etablerade mediernas ansvar att hindra spridandet av fejknyheter.

— Om majoriteten upplever att det är mediernas ansvar, då ska vi ta det på stort allvar. Det anser jag att vi gör, men vi kan vara ännu tydligare. Exempelvis genom att märka ut vad som är nyhetsartiklar och vad som är debattartiklar, bli bättre på källhänvisningar och kommunicera vårt pressetiska system på ett tydligare sätt. Att inte publicera namn och bild på en brottsling till exempel, det är inte att ljuga, det är att ta ansvar, säger Jeanette Gustafsdotter och fortsätter:

— Sedan hoppas jag att denna diskussion ändå leder till att var och en tänker efter vilket eget ansvar man har. Vad är det jag läser och vem vinner på att jag delar det?