I MÅNDAGS (24/7) rapporterade SvD att studenter som de senaste åren har antagits till grundkursen i historia på Stockholms universitet har för dåliga kunskaper i svenska och engelska för att förstå vad de läser.

De kan heller inte uttrycka sig begripligt.

Institutionen har tvingats hålla extrakurser i meningsbyggnad och hur man skriver sammanhängande texter.

Att ungdomar med gymnasieexamen måste börja universitetsstudierna med en grammatikrepetition för att klara grundkursen i historia är ett personligt, pedagogiskt och politiskt misslyckande.

MEN UNIVERSITETEN ställs bara inför ett fullbordat faktum. Politiker, inte historieinstitutioner, har som uppgift att korrigera fel i tidigare led.

De förslag som utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) och gymnasieminister Anna Ekström (S) har lagt fram riskerar att befästa problemen.

Annons

I mars i år presenterade de ändringar i läroplanerna för grund- och gymnasieskolan för att stärka elevers digitala kompetens.

Exempelvis föreslås fler inslag av digitala texter och verktyg. Syftet är bland annat att förbereda eleverna för vidare studier efter gymnasiet.

Utformningen av undervisningen ska, enligt ministrarna, låta "forskningen gå först" (Barometern, 29/12-16).

FLERA STUDIER har dock visat hur inlärning hämmas av digitala medel.

I sin avhandling kom Erik Wästlund, lektor i psykologi, fram till att läsning och inlärning blir bättre av texter på papper än digitala alster.

En annan studie visar att behandling och förståelse av ett ämne blir sämre om studenten antecknar på dator snarare än med penna och papper.

Ytterligare en studie påvisar klara negativa effekter på betygen av datoranvändande i klassrum, särskilt för pojkar.

I ett läge där studenter efter gymnasiet inte är läs- och skrivkunniga, vill ansvariga ministrar - tvärtemot forskningen - byta ut pennor mot paddor.

Det är att lägga sten på börda.