Det märks att Rolf Fredriksson är van vid att snabbt få publiken att förstå vad han pratar om. I sina framträdanden som journalist i tv har han varit tvungen att noga välja sina ord, för att på ett 30-tal sekunder skapa både intresse och förståelse.

Dagens föredragshållare har fördelen av att kunna börja från början. Efter ”hundåren” som journalist började han på SVT:s nyheter. Samtidigt började det röra på sig nere i Europa: Berlinmuren revs och Sverige gick med i EU.

Relaterat: SVT-profilen om jobbiga intervjun med Kronprinsessan: ”Den stormen tog mycket kraft och tid”

Plus och minus

– En fråga som man har funderat mycket över är om utvidgningen på 2000-talet gick för fort. Det har bland annat gett oss tiggare, lågavlönad arbetskraft och frågeställningen om man ska ge bidrag till länder med en korrumperad statsapparat.

Samtidigt finns det många effekter av EU som de flesta gillar, menar Rolf:

– De gamla glödlamporna förbjöds, de var av en gammal ineffektiv konstruktion och industrin tvingades till en ny standard. Genom EU kan vi också säga ifrån mot jättar som Facebook och Google när vi tycker att de börjar gå för långt.

Han kommenterar också Brexit och det faktum att engelsmännen måste delta i valet till EU-parlamentet.

– Om de inte gör det finns risken att vi får ett olagligt parlament, där vartenda beslut kan överklagas. Jag har alltid gillat brittisk politik, men den här cirkusen får mig att tveka.

Rolf Fredriksson illustrerade olika ”kapitel” i framträdandet med olika bilder, som han letade fram på sin laptop. Här med läraren Raymond Pettersson.
Foto: Gunnar Hoglund

”Kryssa politiker som har koll”

Rolf Fredriksson understryker vikten av att de elever som är 18 år går och röstar. Om inte överlåter de en del av makten till någon annan, och kan inte heller klaga på om politiker fattar fel beslut.

Annons

– I svenska val tittar vi på vad partierna tycker innan vi röstar. I EU-valet är det dessutom viktigt att ta reda på om de aktuella kandidaterna har koll – utnyttja chansen att kryssa!

Han berättar att i Holland och Tyskland är det vanligt att skolor gör täta studieresor till Bryssel och EU. Vilket – kanske – är mer lärorikt än ett föredrag i multihallen. Efter framträdandet följde Rolf med till en lektion i samhällskunskap, för eventuella ytterligare frågor.

Var eleverna med på EU-tåget?

– Ja då, jag tycker att det var kloka frågor. De undrade bland annat hur det hade sett ut om Sverige inte gått med i EU, varför det kommer så många flyktingar till några få länder och hur det hade sett ut om Sverige haft euron som valuta.

Eu