— Vi måste satsa väldigt hårt på åtgärderna nu. Vi tror kanske inte att vi kan komma i balans med budgeten under 2018, säger Marie-Louise Gunnarsson (M), ordförande i socialnämnden.

Vid årsskiftet höjde kommunen priserna på maten i sina restauranger och äldreomsorg. Från 58 till 68 kronor på vardagar och 88 kronor på lördagar, söndagar samt helgdagar. Tidningen har vid flera tillfällen skrivit om grupper och personer som protesterar mot prishöjningen. Marie-Louise Gunnarsson tar trygghetsboendet Tuvan som exempel, där kosten visar minussiffror.

— Där är vi tvingade att ha en matsal, eftersom det är ett trygghetsboende. En heltidstjänst har skött det arbetet. Nu har man i stället samordnat det med hemtjänsten. Personal från hemtjänsten ser till att brukarna får maten vid lunch, i stället för att en heltidsanställd vid kosten sköter det. Det initiativet har de tagit själva, vi har bara fått rapporter om det, säger Gunnarsson och syftar till att man ser lösningar och kan spara in drygt en halv miljon på heltidstjänsten.

Dokumentera antalet matgäster

Om prishöjningen kommer att hjälpa sektorn att komma i balans ställer sig Marie-Louise Gunnarsson sig en aning frågandes till.

— Äter brukarna lika mycket? Det gäller framförallt helgpriserna där vi höjde mycket. Det måste vi ha koll på. Jag har inte hört några klagomål gällande vardagspriserna, däremot på helgpriserna. Vi har begärt att få en rapport från kosten i april om hur det ser ut. Är det färre som äter på helgen tror jag vi vinner på att justera priset, säger hon och fortsätter:

Annons

— Helgpriset blev en jättehöjning för brukarna. Efteråt har jag tyckt att vi kanske bara borde ha höjt till 78 kronor, om jag ska vara riktigt ärlig. Ser vi att det går åt fel håll har jag inga problem eller prestige att kunna sänka det till 78 kronor på helgerna. Jag tror att vi kanske får tillbaka den summan ändå.

"Fatta kloka beslut"

För att försöka få bukt med underskotten för sektorn har nämnden bokat in två dagar där de ska träffa samtliga verksamheter. Ett är redan nu på torsdag och det andra är om två veckor.

— Hur det än är så är det trots allt verksamheterna som, i min värld, kan ge oss idéer. Det kommer säkert bli tuffa beslut, men att man ändå fattar beslut där man har med sig verksamheterna. Har vi inte med oss dem så lyckas vi inte.

— Det är viktigt att vi politiker inte bara kommer med beslut. Vi måste trots allt ändå tänka igenom, lyssna och försöka fatta så kloka beslut som möjligt, säger hon.

Drabbar arbetskamrater

Det är ett tillfälle för de anställda att berätta hur man upplever det på sin arbetsplats. Marie-Louise Gunnarsson ger ett exempel, om du sitter som chef för vårdboende som går åtta miljoner back måste man fundera på vad man kan göra.

— Då hoppas vi att de har funderat på vad de kan göra. Vi vet att sjukskrivningsantalet är väldigt högt. Där har vi satt in en person som enbart arbetar med en översyn av sjukskrivningsantalen inom sociala sektorn, säger Gunnarsson.

Hon berättar att om det är mycket vikarier och frånvaro skapar det en oro i arbetsdagen.

— Man måste förstå att det inte är arbetsgivaren som drabbas mest utan det är arbetskamraterna, när man inte går till jobbet. Då försvinner tryggheten som många människor vill ha på sin arbetsplats.

LÄS MER: De jobbar för att minska mångmiljonunderskott

LÄS MER: Nu protesterar de: "Många är bekymrade"

LÄS MER: Pensionärer upprörda: "Livsglädjen försvinner"

LÄS MER: Kommunalrådet: "Jag förstår att de reagerar"