Räddningstjänsten i Ydre larmas regelbundet på sjukvårdslarm i väntan på ambulans, så kallade IVPA-larm. Eftersom inställelsetiden för ambulans i genomsnitt är 27 minuter i kommunen är räddningstjänsten nästan alltid först på plats.

— SOS Alarm ser var ambulans finns och ska larma oss i den omfattning som behövs och beroende på vilken typ av händelse det rör sig om, säger räddningstjänstens platschef Lars-Göran Svensson.

Fram tills nu har Ydre räddningstjänst ryckt ut nästan alltid då ambulans larmats till sjukdoms- eller olycksfall i kommunen och räddningstjänsten haft minst 15 minuters försprång före ambulans till platsen.

Hög ambition

— I vissa lägen har vi ryckt ut oavsett tidsvinst. Exempelvis har vi åkt på alla hjärtstopp, i sådana lägen kan varenda sekund vi vinner i tid vara jätteviktig. Om det så bara handlar om att vi kan starta en insats tio sekunder innan ambulansen är där.

— Vi har också i allmänhet åkt på larm om andningssvårigheter, eftersom vi bedömt att sådana tillstånd när som helst kan utvecklas till andningsstopp.

Räddningstjänsten har ansett att dess utryckningsrutiner legat i linje med direktiven och alla har hittills verkat nöjda.

Åker för ofta

Annons

— Men nu har regionen reagerat på att vi åkt på många larm som inte är Prio 1-larm. Katastrofmedicinska centralen i Linköping har därför gett mer precisa direktiv till SOS om att bara larma oss, oavsett tillgång på ambulans, vid larm med vissa indexkoder, säger Lars-Göran Svensson.

Ydre räddningstjänst får fortsättningsvis bara IVPA-larm då det handlar om sjuk- eller olycksfall av högsta prioritet.

Som Prio 1-larm räknas det exempelvis när den drabbade – barn eller vuxen – är medvetslös, det vill säga varken reagerar på tilltal eller skakning. Andra exempel är andningssvårigheter vid barnsjukdomar, barnförgiftningar, allegiska reaktioner som lett till medvetslöshet, kraftiga brännskador, bröstsmärtor och hjärtsjukdomar som lett till medvetslöshet.

Striktare direktiv

— Vi har fått lite strängare och mer konkreta direktiv helt enkelt. Vi kommer inte att rycka ut på lika många larm som rör exempelvis andningsbesvär eller frakturer som hittills, konstaterar Lars-Göran Svensson.

Katastrofmedicinska centralen minskar på det här viset sina kostnader för utryckningarna i Ydre något. Lars-Göran Svensson betonar att utryckningarna på IVPA-larmen knappast varit något Ydre räddningstjänst tjänat pengar på. Pengar har aldrig varit drivkraften för att ha så hög ambitionsnivå som de haft.

— Nej, vi håller både med personal och fordon, även materiel i viss mån. Så inte tjänar vi på att rycka ut även om vi får ersättning.

Ger avlastning

Omvänt ser han inte heller att räddningstjänsten nu förlorar ekonomiskt på att rycka ut på färre IVPA-larm.

— Nej, men visst blir det viss försämring för tredje man. En orolig förälder, en annan anhörig eller en sjuk person som ringer 112 upplever det som en mental avlastning att få hjälp av räddningstjänsten efter tio minuter i stället för att vänta på ambulans i 25 minuter, säger Lars-Göran Svensson.

— Att någon finns på plats med syrgas och hjärtstartare, om än med begränsad utbildning, innebär ändå en viss trygghet för de drabbade.