Den främsta orsaken till att barn- och ungdomssektorn i fjol drog över sin budget var att man fick ta emot fler nya grundskoleelever än vad man beräknat när man gjorde budgeten för året. Något som nu kan komma att få konsekvenser även för 2018. Det menar barn- och ungdomsnämndens ordförande Bo-Kenneth Knutsson (C).

— Det känns som om 2018 kan bli något snävt för grundskolan. Det innebär hårdare prioriteringar än vad vi egentligen hade önskat oss, i första hand när det gäller investeringar och materiella delar. Vi vill inte att det ska påverka pedagogerna och deras möjligheter allt för mycket. Därför blir det funktioner runt omkring som inte riktigt blir på den nivå vi vill, berättar han.

”Bekymmersamt”

Annons

Kommunen följer prognoser när man räknar på hur många elever man behöver ha råd för i skolan varje år, men när prognoserna inte stämmer blir det svårt förklarar Knutsson.

— Det är bekymmersamt. De som föds i kommunen och den vanliga inflyttningen är inte så svår att göra antaganden på men korta beslutstider från Migrationsverket gör att vi snabbt kan få andra förutsättningar under budgetårets gång. Hur det kommer se ut framåt vet vi inte med säkerhet men så som indikationen är nu kommer vi inte ha några stora numerära förändringar i år. Det är det vi får förhålla oss till.

”Måste ta höjd”

Samtidigt är man mån om att inte sätta sig i samma situation inför nästa år.

— Därför gäller det att gå in i budgetarbetet med tydliga och konkreta förutsättningar så långt det går. Vi har egentligen en prognos som sträcker sig fram till 2024 men avvikelserna har varit för stora. Därför måste vi ta lite höjd, menar Knutsson.

Ulla Hägg (S) från samma nämnd är inne på samma linje.

— Vi måste på väldigt kort tid få en riktigt bra analys, så att pengarna i kommunen blir rättvist fördelade. Det kan inte vara så att vi nästa år har elever som vi egentligen inte har pengar för. Så kan det inte fungera, säger hon.