I New York vaknar Donald Trump varje morgon med vetskapen om att han snart kommer att bli en av världens mäktigaste personer.

Han är ett levande bevis på att varken lögner, okunskap eller aggressivitet är något hinder för den som vill nå den yttersta toppen. Tvärtom, i det här fallet kan dessa inslag i valkampanjen ha talat till hans fördel.

Så som mediesystemet fungerar just nu premieras den som väcker starka känslor, positiva eller negativa. Du får helt större spridning för ditt budskap om du gör folk arga eller på annat sätt berörda.

Nya styrkeförhållanden

I den statliga medieutredningens slutbetänkande beskrivs en markant förskjutning i styrkeförhållandena på mediemarknaden, där traditionella medier i allt högre grad tvingas förlita sig på globala företag som Facebook och Google för att nå sin publik:

”Sammanfattningsvis har de digitala giganterna på historiskt sett ytterst kort tid gjort sig närmast oumbärliga för medieföretagen när det gäller att nå ut – och därigenom förmått publicisterna att delvis släppa kontrollen över sin egen distribution.”

När redaktionellt producerade nyheter tvingas konkurrera med annat material i en automatiserad process händer det något. Vad som händer beror på hur algoritmerna som styr detta är utformade.

Annons

Ökad polarisering

En av samhällseffekterna av det automatiserade redaktörskapet är de så kallade ”filterbubblorna”, där människor tenderar att exponeras för nyheter som bekräftar deras världsbild eller för åsikter som stämmer överens med deras egna.

En annan effekt är att är att sanna och falska nyheter kan spridas i samma kanaler. I medieutredningen konstateras det att polariseringen och desinformationen ökar och att det har blivit svårare att skilja sant från falskt.

I takt med att Facebook har blivit en allt viktigare förmedlare av nyheter har det höjts krav på att företaget ska fatta aktiva publicistiska beslut.

Till exempel protesterade norska Aftenpostens chefredaktör högljutt när det ikoniska fotografiet på en flicka som drabbats av napalmbombningarna i Vietnam raderades till följd av Facebooks filter mot barnpornografi.

Experiment

Konsekvenserna av ett aktivt redaktörskap från en global medieaktör är dock svåra att överblicka. För några år sedan utförde forskare knutna till Facebook ett experiment på 700 000 användare, där de konstaterade att vår sinnesstämning smittar. Om vi exponeras för positiva statusuppdateringar tenderar vi dela med oss av liknande uppdateringar, och tvärtom.

Man behöver inte vara konspirationsteoretiker för att konstatera att undersökningen också visar vilken makt den som sätter ramarna för vårt flöde har.

I medieutredningen konstateras det att Facebooks nuvarande företagsledning "kanske inte kommer att utnyttja sitt övertag för att medvetet censurera vissa åsikter, men det finns ingen garanti för att inte en ny ägare skulle komma att göra det. Det finns inte heller någon garanti för att användarna skulle märka det om så skedde".

I framtiden kommer det att finnas starka, ekonomiska och politiska, intressen i att påverka vårt nyhetsflöde. Vi måste hitta en strategi för att hur våra demokratier ska klara denna utveckling.