Anita Gunnar är för många en välkänd person i Vetlanda. Hon arbetar trots uppnådd pensionsålder fortfarande som barnmorska i Eksjö ett antal timmar i veckan och har nyligen besökt flyktingläger i Grekland och hjälpt gravida kvinnor in i förlossningsvården. Det var när hon förra året besökte Seniormässan i Älvsjö som hon kom i kontakt med föreningen Saknade barnbarn, en förening hon själv inte kände till innan men där hon förstod att många i Sverige just saknar kontakten med sina barnbarn.

— Det här verkar vara något som blir allt vanligare i Sverige, att mor- och farföräldrar inte får träffa sina barnbarn, berättar hon.

Vad det beror på vet hon inte. Kanske tycker dagens föräldrageneration att de har rätt att bestämma om deras barn ska få ha kontakt med sina mor- och farföräldrar.

— Jag kan inte komma på någon i min egen generation som tänkte i dem banorna. Kanske blir det vanligare eftersom skilsmässor och separationer ökar, att det bildas nya familjekonstellationer, funderar hon.

Föreningen Saknade barnbarn, som är en religiös och opolitisk organisation, utgår från barnbarnens rätt att träffa sina mor- och farföräldrar. Föreningen anser att barnbarnen inte ska straffas för att relationen mellan deras föräldrar och far- och morföräldrar inte fungerar.

Annons

Föreningen arbetar för att FN:s barnkonvention görs till lag i Sverige så att barns rättigheter stärks. Likaså att barns ska ha lagstadgad rätt till umgänge med sina mor- och farföräldrar. I vissa länder finns det inskrivet i lagen att mor- och farföräldrar har rätt att träffa sina barnbarn.

Barn som drabbas av vuxnas konflikter ska tilldelas ett eget neutralt ombud med särskild legitimerad utbildning.

— Det är ju det mest naturliga som finns, att barn får träffa sina mor- och farföräldrar. De är ju en naturlig del av familjen, anser Anita Gunnar.

Många som brutit med sina barn och därmed inte heller får träffa sina barnbarn lider i det tysta.

— Det är skämmigt, tabubelagt och jättesvårt att prata om det.

Hon tycker inte att barnbarnen ska få betala priset för att de vuxna inte kan mötas i en konflikt.

— Jag känner flera barnbarn som mår dåligt av att de inte får träffa sina mor- och farföräldrar, säger hon.

Anita Gunnar kommer i höst att leda en studiecirkel genom Vuxenskolan i ämnet.

— Vi kommer att träffas fem gånger för att dela varandras erfarenheter. Som drabbad befinner man sig i olika stadier. En del är fortfarande irriterade och anser att hela skulden ligger hos barnen. Andra har kommit till en sorts acceptans. Jag tror det är viktigt att man rannsakar sig själv. Har jag en del i detta? Framförallt tror jag det är viktigt att inte hämnas, säger Anita Gunnar.