Det är på ett större område på två hektar vid infarten till Lövhult och längs med cykelvägen som arbetet pågår. Markägare är Karl-Erik och Christina Almén som vill nyttja marken bättre och därför gräver ur den.

— Här har odlats bete till djur, men marken har med tiden blivit oanvändbar därför att den är för blöt, förklarar Karl-Erik Almén.

Ett vattenblänk

Enligt Almén var det säkert en sjö på platsen långt tillbaka i tiden. Den har så småningom växt igen.

Nu öppnar han upp för en ny vattenyta och samtidigt förbättras marken runt omkring. Området ligger på gården Brånas ägor och kallas Bockamossen.

— Tanken är att det ska beta kor kring våtmarken när allt är klart, förklarar han.

Almén berättar att precis som många andra moss- och kärrmarker dikades Bockamossen ut under 1800-talet för att öka gårdens åkerareal. Bockamossen har genom åren framförallt brukats för höskörd och bete till korna.

Bockamossen har återigen blivit våtare och det förklarar han med att mossmark sjunker samman när den brukas. Vattenflödet har samtidigt ökat med dagvatten från Nässjös industriområden Bråna och Sörängen.

Grund liten sjö

Annons

Markägarna övervägde att göra en dikesrensning, men ansåg det bara vara en kortvarig förbättring.

Nu väljer man att göra Bockamossen till ett vattenblänk, liknande det som den en gång varit.

Men inte då som Bockamossen såg ut när den odlades upp på 1800-talet. Snarare kan våtmarken som nu skapas mer efterlikna hur det var för kanske 5000 år sedan, då växtrester började sedimentera på botten av den grunda lilla sjö som bildats efter den senaste inlandsisens avsmältning. Med tiden växte denna sjö helt igen och blev en mossmark.

Biologisk mångfald

Karl-Erik Almén är geolog och säger att återskapandet av våtmarker ligger i linje med det nationella miljömålsarbetet under miljökvalitetsmålet ”Myllrande våtmarker”. Att återskapa Bockamossen till en våtmark ökar den biologiska mångfalden och gynnar förhållandena för grodor, fåglar och vilt.

Enligt honom bedöms våtmarken även bidra till reningen av det tillrinnande dagvattnet. En ytterligare aspekt är att våtmarken när den är färdig torde ge positiva mervärden för naturmiljön kring Lövhults friluftsområde.

Planeringen av våtmarken har pågått ett par år i samarbete med bland annat länsstyrelsen. I somras påbörjades grävningen. Den räknar han med blir klar under året. Helt klart blir det dock först under nästa år.

Två små öar

En kortfattad beskrivning av arbetet är att torvjorden, som i huvudsak har en mäktighet av cirka 1 till 2 meter ska schaktas bort och jordvallar byggs så att ett par vattenområden skapas. Vattennivåerna ska kunna regleras.

Jordmassorna som schaktas bort läggs utmed sidorna så stränderna får en flack lutning. Även ett par små öar blir det.

Karl-Erik Almén berättar att det betalas ut EU-bidrag för naturvård av det här slaget.

— Det kommer att förändra landskapsbilden till det positiva, säger han.

Särskilt djup blir förmodligen inte våtmarken. Tillrinningen kommer att ske när grävningen blir klar. Han gissar att vattenmängden kommer att variera lite i storlek beroende på årstid om det är vår eller höst.