Det är brist på utbildade lärare, socionomer, läkare, tandläkare, sjuksköterskor, fysioterapeuter, poliser och så vidare. Varför?

Teknisk och kunskapsmässig utveckling har inneburit att utökad service kan erbjudas med åtföljande ökade krav på fler och bättre utbildad personal såväl inom organisationen som från dem som den ska betjäna. Befolkningen har också ökat och den demografiska sammansättningen förändras successivt där bland annat den relativa andelen äldre ökar.

Andelen yrkesverksamma av befolkningen har successivt sjunkit. På 30 år har andelen i åldersgruppen 16–65 år minskat från 64,5 procent till 62,9 procent samtidigt som inträdet i förvärvslivet enligt SCB under samma tidsperiod sker i genomsnitt åtta år senare.

Till detta kommer alla rättigheter för ledighet och nedsättning av tjänstgöringsgraden som av goda motiv successivt har tillkommit för vård av barn, sjuka och studier.

När brist på arbetskraft inträder hjälper det inte med planering och arbetsvärdering.

Annons

Marknadskrafterna tar successivt över och en ond spiral påbörjas som är svår att skruva tillbaka. Lönerna stiger men också viljan och möjligheterna för den enskilde att gå ner i tjänstgöringsgrad eller att gå till något av de uthyrningsföretag som blomstrar i kölvattnet av brist. För att ersätta en person som jobbar heltid krävs tre snarare än två personer då en så stor del av en tjänst utgörs av en bas lika för alla oavsett tjänstgöringsgrad. Detta ökar problemet då ett flertal av rådande bristyrken med postgymnasial utbildning är kvinnodominerade och kvinnor i ökad utsträckning har reducerad arbetstid. Andelen kvinnor med postgymnasial utbildning ökar och är påtaglig inom yrken som tidigare dominerats av män som till exempel gymnasielärare och läkare.

Utöver detta har tillkommit faktorer som inte ger något mervärde för dem som ska betjänas eller i alla fall ett mycket lågt sådant.

Förtroende har i hög utsträckning ersatts av kontroll vilket kräver allt mera omfattande dokumentation, underlättat av den oändliga lagringskapaciteten som modern datateknik medger. Stora mängder av data dokumenteras upprepat på grund av icke kompatibla system.

Mycket av det som dokumenteras saknar relevans men görs för att ”hålla ryggen fri”. När för mycket information förs in tappas översiktligheten och viktig information drunknar bland det som är betydelselöst. Den mänskliga hjärnan har en begränsad förmåga till överblick. När artificiell intelligens kommer in kanske detta kan bemästras men där är vi först om några år.

I strävan att platta organisationer, förenkla schemaläggningar och öka flexibiliteten togs vissa personalkategorier bort med följd att överkvalificerad personal fick göra dessa gruppers uppgifter. Läkare, kuratorer, sjukgymnaster, poliser skulle själva ansvara för den dokumentation som tidigare skötts av sekreterare, sjuksköterskor skulle utföra uppgifter som tidigare utförts av undersköterskor och så vidare.

Enkel matematik ger vid handen att rådande bristsituation kommer att bestå förutsatt att människor inte kan ersättas av ny teknik. Inflödet av välutbildade från andra länder kan förvisso lindra men inte lösa problem.

Åtgärda systemfelen!

För att komma till rätta med bristsituationerna måste de grundläggande orsakerna angripas vilket är en politisk utmaning.

SVEN-OLOV LINDAHL (L), Eksjö