Varje månad till och med juni målar den lokala konstnären Annefrid Sjöman över sitt tidigare konstverk, som hänger på övervåningen på länsmuseet, och startar på ny kula. Varje gång gör hon en ny tolkning av vad projektgruppen för museets kommande utställning om länets historia sysslar med för tillfället. Det här är museets sätt att visa allmänheten och väcka dess nyfikenhet för utställningen. När projektgruppen berättar om arbetet med den nya utställningen står Sjöman i bakgrunden och gör sin första målning. Producenten Katali Jarefjäll berättar:

– Hur ska man lyckas fånga intresset för länets kulturhistoria bland barn i åldern 10-16 år, när så mycket annat pockar på uppmärksamhet?

Hon och projektledaren Anna Martindahl var osäkra på vad som rör sig i barnens huvuden.

– Vi är ju så gamla, skojar Jarefjäll.

– Så vår fråga har varit ”hur tänker de”?

Producenten Katali Jarefjäll, projektledaren Anna Martindahl och projektassistenten Amitis Mohebali i förgrunden.
Foto: Robert Eriksson

Ambitionen var att få veta hur barnen verkligen vill ha det, inte att få de svar barnen tror att museet vill höra. Så de tog hjälp av de yngre projektassistenterna Amitis Mohebali och Anna Blomqvist som rest runt och träffat elever i hela länet. Fokusgrupper inne i länet (inte ute i länet påpekar de) har sedan fått testa de idéer som kommit upp.

Och tillsammans har de nu kommit fram till hur de ska göra.

Anna Martindahl vill inte berätta allt i detalj i förväg, det är ju nu processen att arbeta fram utställningen pågår och förändringar sker ständigt, så hon är medvetet lite svävande om hur utställningen kommer att se ut.

Annons

Men ramarna finns där. Istället för att ta historien i kronologisk ordning har de valt att ha tematiska stopp. Sålunda har de kommit fram till fem olika teman: "Tro och vetande", "Kropp och straff", "Folkvandring och förflyttning", "Arbete och fritid", "Makt, rättvisa och demokrati". Med dessa fem teman vill museet skildra länets kulturhistoria i två salar i museet. Exempel på vad som dyker upp i utställningen är Svältåret 1869 - Sveriges sista hungerkatastrof, Gnosjöandan och entreprenörskap, samt kvinnlig rösträtt.

Besökaren får en surfplatta i handen och sen kan historieäventyret börja. Man kan kalla upplevelsen för en mysteriejakt. Barnen får frågor i paddan och söker svaren i utställningen. Givetvis är det möjligt att uppskatta utställningen även utan spelet, men med spelet ökar spänningen.

För att koppla ihop nutid med dåtid kommer nu levande person att förknippas med varje tema. Det kan till exempel vara någon som var med om Jönköpingskravallerna i slutet av 1940-talet och som finns med i form av en inspelad intervju eller kanske ett bildspel.

Men än så länge är utställningen långt från färdig. Medarbetare från alla delar av museet är inblandade i arbetet – alltifrån etnolog, fotograf och pedagoger, till arkeologi, arkiv och samlingar. Och fler inblandade ska det bli. I början av april åkte gruppen till Visby för att träffa personal från Riksantikvarieämbetet och besöka deras utställningsverkstad. Museet har goda erfarenheter av ett tidigare samarbete i samband med John Bauerutställningen och Anna Martindahl är glad över att länsmuseet återigen får samarbeta med Riksantikvarieämbetet. Den här gången ska de tillsammans utveckla de olika stationerna.

"Här & Där, Jönköpings län i tid & rum" är namnet på utställningen som ska vara på plats permanent. Det innebär att museet kommer att ha tre basutställningar - den nyss nämnda kulturhistoriska utställningen, utställningen om konstnären John Bauers konstnärskap ”Följa John” samt ”På spaning – en vandring bland konsten på museet”.

I torsdags målade Annefrid Sjöman april månads konstverk.
Foto: Kinna Svensson

Historiska händelser i Jönköping

Ett urval av historiska händelser i Jönköping. (Länsmuseets utställning kommer att omfatt..

Historiska händelser i Jönköping

Ett urval av historiska händelser i Jönköping. (Länsmuseets utställning kommer att omfatta hela länet medan JP:s urval enbart gäller Jönköping)

1283: Ett franciskanerkloster vid Munksjön grundades

1284: Jönköping får sina första kända stadsprivilegier

1400-talet: Det börjar brytas järnmalm i Tabergsgruvan

1567: Jönköping bränns och plundras av danskarna.

1612: Staden brinner ned och återuppbyggs längre österut.

1634: Stan blir säte för Göta hovrätt

1694: Slottskapellet uppförs, det sägs vara en av Jönköpings äldsta träbyggnader.

1737: En eldsvåda ödelägger Jönköpings slott.

1829: Jönköpings Simsällskap bildas, Jönköpings äldsta ännu existerande idrottsförening.

1834: Första koleradödsfallet i Jönköping, var sjunde invånare avlider senare i koleraepidemin som följer.

1845: Jönköpings tändsticksfabrik grundas av Johan Edvard Lundström och Lars Johan Hierta.

1865: Jönköpings-Postens första nummer kommer ut.

1862: Munksjö pappersbruk grundas.

1896: Stadsparken anläggs

1906: Huskvarna byter q:et till k.

1912: Vatten och el dras till Bymarken.

1948: De ökända så kallade tattarkravallerna utbryter

1950: Agnetha Fältskog föds

1960-talet: Råslätt byggs som en del av miljonprogrammet.

2011: Ishockeyspelaren Stefan Liv omkommer i en flygolycka.

2011: Kulturhuset Spira invigs

2014: Sofiakyrkan låter sina tre klockor ringa, något som inte skett sen andra världskrigets utbrott. Man ringer för att varna för fara då Svenskarnas parti marscherade på Jönköpings gator.