Det område som mellan slutet av 1940-talet till början av 1980-talet var platsen för Televerkets impregneringsanläggning för telefonstolpar genomgick en omfattande slutsanering år 1997. Trots flera saneringar visar mätningar att arsenikhalten har ökat i en av de fyra brunnar som finns i närheten av området.

Mätningarna visar också att arseniken har spridit sig, troligen via grundvattenflödet. Vid den första mätningen av grundvattnet låg arsenikhalten på 40 mikrogram per liter medan den senaste mätningen visar att arsenikhalten ligger på cirka 450 mikrogram per liter.

Får experthjälp

Ansvarig för situationen är Telia company och med hjälp av experter från Kungliga tekniska högskolan, KTH, Statens Geotekniska Institut, SGI, och Stockholms universitet ska nu spridningen och ökningen av arsenik i området utredas vidare.

Annons

— Vi har genomfört löpande mätningar i enlighet med kontrollprogrammets krav sedan saneringen 1997. Det vi nu gör är att utöka mätningarna med fler borrhål och analyser för att få en bättre bild av spridningsplymen men också för att få grepp om varför arseniken sprids. Förhoppningsvis kommer det program vi planerar att genomföra under 2016-2017 att besvara dessa frågor, säger Dag Lundén, miljöchef för Technology inom Telia i Sverige.

— I dagsläget har vi begränsade kunskaper om orsaken till varför halterna stiger, det finns kunskapsluckor som vi med den utökade provtagningen försöker att täcka. Men innan dessa är belagda så vågar vi inte ha någon egen uppfattning, fortsätter han.

Enligt Dag Lundén finns det i dagsläget inga risker med den ökade arsenikhalten.

— Spridningen av arsenik är begränsad och koncentrationen fortsatt relativt låg men fortsätter spridningen så kan i värsta fall nedströms liggande vattendrag påverkas. Dock tillkommer en utspädningseffekt och då flödet är lågt kommer miljöpåverkan i praktiken att bli mycket begränsad, säger han.

Arbetet med att se över situationen, som kommer att inledas under hösten, delas upp i etapper. Under den första etappen utförs flera undersökningar. I den andra etappen sker en kartläggning av källzon och föroreningsplym och i etapp tre inleds det åtgärdsinriktade arbetet som man i dag alltså ännu inte vet hur det kommer att se ut.