För tre år sen började Yngve Henriksson fundera på stenbjörnen, en typ av vagn som troligen användes under bronsåldern och vikingatiden för att frakta stora stenar. Den enda ritningen han har haft är en hällristning från Bohuslän som finns på bild i en bok av Lars-Erik Nilsson. På gammalt hanverkarsätt har han prövat sig fram med borr, stämjärn och yxa.

– Gör man något man inte kan lär man sig något nytt, säger Henriksson.

Tyda hällristningar

Tankegångarna började då författaren Lars-Erik Nilsson önskade bilder på oxar framför en vagn. Han ville se hur oxarna drog, för att lättare kunna tyda hällristningar. Yngve Henriksson har sedan många år tillbaka visat sina oxar och kört gamla lantbruksredskap på diverse arrangemang. Under sin första vikingamarknad började Henriksson fundera alltmer på en mer tidsenlig vagn och ville pröva om stenbjörnen gick att tillverka och köra i verkligheten. De sista detaljerna i konstruktionen är just nu under tillverkning.

– Frågan är om det går eller inte och hur det blir när det blir färdigt. Det är en nyfikenhet, säger Henriksson.

Annons

Den drygt 4 000 år gamla designen, gjord helt i trä och surrad med rep, har bjudit på en del utmaningar. Två rejäla runda träblock bildar hjul.

– Det lurigast är att göra hålen genom stockarna.

Oxarna har övat

Yngve Henriksson svingar yxan och klyver en stock så flisor flyger. Han förklarar att den ska bära stenen.

Oxarna Kettil, Gilbert, Hvitvald och Takstein verkar ta sin husbondes arbete med ro. Bundna vid ladugårdsplan spanar de in sin nya kärra. De har övat hela våren på att dra stenbjörnen och på helgens vikingamarknad i Vetlanda ska tre av dem gå framför vagnen.

Det finns bara en sak som Henriksson frångått, jämfört med hällristningen. Enligt originalet har hjulen ekrar. Det är något som imponerar på stenbjörnsbyggaren och som han har sparat till framtida projekt.

– Nästa utmaning blir ekerhjul, att få träet att böja sig utan att spricka.