Bengt Koltman fyller lungorna med luft och lyfter signaltrumpeten mot läpparna. I militärstaden Eksjö faller det sig naturligt att blåsa tapto. Aftonsignalen blir en symbol för den närstående nedläggningen av persontrafiken på Oskarshamnsbanan.

Ljudande protest

Tillsammans med nyfunna vännen Lars Ryheden är han på väg att resa med en av de sista turerna mot Oskarshamn. Vid varje station planerar han att blåsa sin signal i en ljudande protest. I morgon, söndag, rullar det sista persontåget på banan.

– Det är en 140-årig epok som går i graven, konstaterar Bengt Koltman.

Persontrafiken har lagts ner förr. Efter åtskilliga års uppehåll återupptogs persontågstrafiken för tre år sedan. Det blev åter möjligt att resa hela vägen från Nässjö till Oskarshamn med länstrafikens tåg, men gensvaret uteblev.

Få resenärer

Annons

Länstrafikens resandeundersökning visade ett genomsnitt på blygsamma fem resenärer per tur mellan Hultsfred och Oskarshamn. Det är en statistik som anses ohållbar i längden, och med tidtabellsbytet på måndag läggs tågförbindelsen ner.

– En tom rälsbuss är vansinne, det kan jag hålla med om, säger Bengt där han står i perrongens snålblåst.

Politisk kompass

Han ser det som ett resultat av att politikerna saknar kompass, en vision. Länsgränser anser han sätter upp hinder i kommunikationssamarbetet.

– Hade vi haft Region Småland hade vi inte haft någon gräns, menar Bengt.

Han håller ett visionärt brandtal, och nämner såväl tågresenärer från kontinenten och möjligheten att ta tåget till Gotlandsfärjan. Bengt och Lars ser även att bibanorna behövs i väven av järnvägslinjer. Att ta bort en av dem ser de båda vännerna som en början på en nedmontering.

– Det blir ett sakta sönderfall, en sakta spiral neråt, säger Bengt.

Rälsbussen rullar in på perrongen. Lokföraren överraskas av taptot, och ber Bengt spela det en gång till. Han vill föreviga det med sin mobil.

Bengt hoppas att få återkomma i en snar framtid, då för att spela revelj.

NOJ