Klockan är strax efter lunch. Det surrar om nålen som studsar över huden. I stolen med rött vinyltyg ligger Mert Denizli med huvudet bakåtlutat. Över halsen växer en tvåhövdad örn fram. Sex år har gått sen han gjorde sin första tatuering hemma i Turkiet då han var fjorton.

– Jag gillar smärta, säger han halvt på skämt, halvt på allvar.

Richard Hansson håller stadigt i tatueringsmaskinen. Han öppnade Bläckhörnan på Södra Storgatan för tre och ett halvt år sedan och har inte behövt gå sysslolös.

Hela tiden har han haft hjälp av flickvännen Ella Håkansson som varit lärling. Nu säger hon upp sig från deltidsjobbet på en förskola för att bli tatuerare på heltid.

– Jag har alltid gillat att måla och ville göra något kreativt, säger hon. Så träffade jag Richard och ramlade in i det här.

Citat på modet

Både Ella och Richard gick estetiskt program på gymnasiet och nu lever de på att använda folks hud som målarduk. De ritar bara egna motiv. Även om kunderna har en färdig referensbild försöker de göra om den till något unikt. Just nu är det populärt med texter, citat av olika slag.

– Det är inte det roligaste att göra, säger Richard. Men man får hålla sig till sin stil.

Kort tatueringshistoria

Förr: Tatueringar som skydd mot olycka eller bevis på tillhörighet

Nu: Smy..

Kort tatueringshistoria

Förr: Tatueringar som skydd mot olycka eller bevis på tillhörighet

Nu: Smyckning av kroppen vanligaste anledningen till att folk tatuerar sig

Först: Ismannen Ötzi från 3300 före Kristus hade kroppsmärkning som kan vara tatueringar

Modernare tid: Kom till Europa efter kontakt med ursprungsbefolkning i Nordamerika och Polynesien

1891: Elektrisk tatuering får patent i USA, tidigare användes bland annat huggafflar

Sailor Jerry: Känd sjömanstatuerare, verksam på Hawaii, vars klassiska motiv lever kvar än idag.

Källa: Encyclopedia Britannica, Encyclopedia of Body Adornment

Annons

Richard föredrar "old school", traditionella sjömanstatueringar medan Ella är inne på de mer moderna. Att tatueringar är på modet går inte att förneka. Richard berättar att han hade en kund som var 77 år och ville tatuera sig "innan det var för sent". Det vanligaste är att tatuera armarna.

– Folk vill visa att de har gaddat sig, säger Richard. Tatueringar är mer accepterat nu, men jag hade en kille som avbokade sin tid för att hans chef blev arg.

Annars är de flesta kunder nöjda och många återkommer. Richard pekar på apan på Merts hand och skeppet på hans underarm. De motiven är också hans verk. En hel del har hänt sen Richard började experimentera hemma för flera år sedan.

– Jag övade på snälla kompisar, säger han och skrattar.

Öva på apelsin

Ella berättar att det första hon tatuerade var en apelsin.

– Det svåra är att spänna huden ordentligt och våga ta i, säger hon. Jag var rädd för att köra ner nålen för djupt.

En svag doft av färg och desinfektion sprider sig i lokalen. På Merts hals tränger bloddropparna fram. Han blundar och ser sammanbiten ut. Hans fru Emilia sitter på soffan och väntar med en bebis i famnen.

– Han får gärna tatuera sig, men måste vänta tills han fyllt arton! säger hon.

I den bakre delen av studion är det kalt och tomt just nu. Tanken är att Richard ska flytta sin arbetsplats dit och Ella ska vara i den främre delen av lokalen. Nu när de båda är fullärda är även planen att ta in en ny lärling.

– Det är jobb hela tiden, säger Richard. Jag kan inte gå ut på krogen utan att någon vill tatuera sig.

Klockan har slagit tre. Mert styrker sig med en bit choklad. Det är bara lite färg som ska fyllas i, sen är det permanenta konstverket fullbordat.