Enligt åtalet har kvinnan ansökt om föräldrapenning, sjukpenning och bostadsbidrag och samtidigt lämnat felaktiga uppgifter vilket gjort att för höga belopp betalats ut under perioden augusti 2014 till februari 2016. Kvinnan misstänks också ha använt sig av falska anställningsavtal vid ett flertal tillfällen.

Kvinnan är vd för ett antal mindre företag i länet och sitter i styrelsen i ytterligare ett bolag.

Enligt åtalet anses brottet vara grovt eftersom hon åberopat falsk handling och även begått handlingarna med uppsåt.

Om kvinnan döms för bidragsbrotten riskerar hon fängelsestraff. Flera personer i Sverige har exempelvis dömts till långa fängelsestraff för att felaktigt ha fått assistansersättning till mycket höga belopp utbetalt.

Straffet för urkundsförfalskning är fängelse i högst två år. Anses brottet vara grovt kan det ge upp till sex år i fängelse.

Kvinnan förnekar brott.