Med anledning av de senaste veckornas tongångar i Sverige kring så kallade religiösa friskolor, vill jag som rektor för Vetlanda Friskola, förhoppningsvis reda ut några av de frågetecknen som kan finnas kring vår skola.

Vetlanda Friskola är en skola med konfessionell inriktning. Huvudmannen är församlingen Hope, en församling som tillhör Pingströrelsen. Skolan har sina rötter i den kristna tron och de värderingarna som den tron ger upphov till. Många av dessa värderingar ligger också till grund för hur vårt samhälle har formats till det det är i dag.

I läroplanens första kapitel, avsnittet om skolans värdegrund och uppdrag, står det att skolan ska förmedla och gestalta värden och fostra individen till rättskänsla, generositet, tolerans och ansvarstagande “[i] överensstämmelse med den etik som förvaltats av kristen tradition och västerländsk humanism”. Det är således inte något märkligt med en skola som förvaltar värden sprungna ur en kristen tradition.

Vi är en skola med konfessionell inriktning, inte en religiös friskola. Vi är ingen bibelskola. En del röster i debatten anför att friskolor bidrar till segregation i samhället. Det kanske kan stämma i en del fall. Men jag kan bara svara för hur det ser ut på vår skola. Vi har för närvarande 64 elever, och bland våra elever har vi flera modersmål och olika religiösa bakgrunder: kristna, muslimer, och en hel del som inte har någon tro eller en vagt definierad sådan. Man måste inte vara kristen för att gå på vår skola. Vi är den lilla skolan med det stora hjärtat, och vi sorterar inte elever.

Skolans idé är nämligen inte att mjölka systemet på pengar för att ge några ägare vinstutdelningar. Vår grundidé är att förmedla tro på sig själv, hopp om en framtid och kärlek. Vid ingången till vårt lärarrum finns en tavla som en förälder har skänkt oss, och där föräldern skrivit ner följande: “Välkommen till Vetlanda Friskola - bli sedd, få hopp!”

Jag tycker att föräldern verkligen fångat in essensen av vad vår skola är. De konfessionella inslagen då? Ja, de finns där, som en del av utbildningen men inte som en del av undervisningen, i enlighet med Skolverkets riktlinjer.

Annons

De konfessionella inslagen är schemalagda och är följande, lite beroende på ålder:

• Morgonsamling - läraren inleder dagen med en kort bön för dagen.

• Chapel - 20-30 minuter i veckan, då oftast församlingen Hopes pastor, Patrik Olofsson, talar med eleverna. Förra veckan berättade Patrik om påskens budskap. För några veckor sedan hörde jag honom tala om vad som avgör en människas värde - antalet likes på Facebook och Instagram?

• Kristendom - 30 minuter i veckan. Berättelser från Bibeln, samtal kring vad som finns att lära sig från dem, olika aspekter av den kristna tron.

• Avslutningar i kyrkan.

I enlighet med Skolverkets riktlinjer är deltagandet frivilligt men däremot inte närvaron. Ingen tvingas be, eller bekänna något de inte tror på. All religiös delaktighet är helt och hållet frivillig. Den som tror ska respektera den som inte tror, och den som inte tror ska respektera den som tror. För övrigt förekommer det inte konfessionella inslag i undervisningen.

Vi följer läroplanen. Vi undervisar om Big Bang och evolutionsteorin - det är ju den enda vetenskapliga förklaringen till livets uppkomst (även om vi troende inte har några som helst problem att förena detta med en tro på Gud som Skaparen), vi undervisar om sex och samlevnad och vi lär oss om andra religioner.

I vår likabehandlingsplan är diskrimineringsgrunderna de samma som för alla skolor, nämligen kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Jag hoppas att jag på detta vis kan bidra med en förståelse för vad Vetlanda Friskola är för en skola, men också med en förståelse för vad en skola med konfessionell inriktning kan vara.

Det finns problem med friskolor, det finns problem med skolor med konfessionell inriktning, och det finns problem med kommunala skolor. Lösningen är nog inte förbud mot den ena formen eller den andra, utan att med stöd av nuvarande lagstiftning granska och se till att skolorna lever upp till styrdokumentens krav.

En skola kan till exempel inte välja bort “besvärliga” elever, bara för att maximera vinsten. En skola kan inte heller välja bort elever med en viss livsåskådning för att de inte passar skolans profil. En skola som gör så bryter mot lagen, och det borde därför vara möjligt att ge en sådan skola vitesförelägganden eller till och med verksamhetsförbud. De nuvarande verktygen för granskning och styrning av alla skolor räcker – se bara till att använda dem och skärp dem vid behov. Men ta inte bort möjligheten för elever att finna en skola där de kan bli sedda och få hopp! Oavsett om den skolan är kommunal, fristående, eller fristående med konfessionell inriktning.

ERIC LE HIR

Rektor, Vetlanda Friskola