Energimyndigheten satsar sex miljoner kronor på två nya projekt inom forskningsprogrammet Vindval.

Studierna ska ge säkrare metoder till att beräkna ljudets utbredning från vindkraftverk och hur ljudet upplevs av människor.

Tidigare forskningar har utgått från lägre kraftverk i jordbruksmark.

Men nya vindkraftverk blir allt högre och placeras även i skogsmarker. Därför riktas den nya undersökningen mot höga vindkraftverk av den typ som Vattenfall planerar i en ny vindkraftspark norr om Bruzaholm.

I ett annat närkopplat projekt är målet att kartlägga flera olika faktorer som kan påverka graden av störning. Projekten ska samarbeta och vara klara i juni 2017.

Vindkraftens effekter

Annons

Energimyndigheten skjuter även till pengar till en uppdatering av Vindvals tidigare rapport "Vindkraftens effekter på fåglar och fladdermöss", som i många fall haft avgörande betydelse i tillståndsprocesser för nya vindkraftsanläggningar.

Cecilia Göransson, som har sitt byggnadsvårdsprisade hus i Boda och som och är starkt kritisk till Vattenfalls planer på en större vindkraftpark strax intill, välkomnar forskningsprojekten.

Det är viktigt att öka kunskapen om ljud från vindkraftverken. Det finns stora problem med glappet mellan de teoretiska beräkningsmodeller som vindkraftsindustrin använder sig av idag och hur människor faktiskt upplever ljudet.

— Beräkningsmodellerna måste bli bättre för att undvika långdragna processer där människor utsatta för buller får vänta i många år innan förändring sker, betonar hon och fortsätter:

— Det stora problemet med Bruzaholmsparken är att den är ett jättelikt experiment. Ingen vet hur människor och djur påverkas av så stora verk eller hur ljud fortplantar sig i skogslandskap där verken står på höga höjder.

— Verk av sådan storlek ska inte byggas där människor bor. De är tänkta att stå långt ut till havs.

Politisk fråga

— Eksjös politiker bör säga nej till sådana experiment till dess mer kunskap finns tillgänglig efter att rapporterna står klara 2017, säger hon.