Annons
Vidare till smt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Gustav Juntti: Smulor är inte en kommunsatsning

Välmående kommuner får tiotals miljoner medan de svaga får smulor. Regeringen skjuter hugskott mot välfärden.

Promemorior från finansdepartementet brukar inte vara roliga. Men i veckan kom två intressanta dokument därifrån. De visade hur mycket varje region och kommun får av de fem välfärdsmiljarder som regeringen utlovat.

Exempelvis tilldelas Jönköping 47,8 miljoner kronor, medan grannar som Mullsjö och Gislaved får nöja sig med 2,5 respektive 10,2 miljoner.

Mullsjös invånarantal är ungefär 20 gånger lägre än Jönköpings kommun, och får därför också grovt räknat 20 gånger mindre pengar. Gislaved är ungefär 4,5 gånger mindre än Jönköping, vilket ganska precis är skillnaden i belopp. Fördelningen kan därför verka rimlig och rättvis, men bortom miljonerna finns en annan bild av kommunernas ekonomi.

Investeringar i tillgångar och verksamheter kommer på sikt att generera mervärde för en kommun. Det kan vara i form av bättre fungerande va-system, fler lokaler för skolverksamhet och omsorg eller nya bostäder. Om inget mervärde kom av sådana investeringar skulle de inte ha gjorts.

I Mullsjö låg kommunens investeringsnivå på nio miljoner kronor år 2010. Det var 73 gånger lägre än Jönköpings kommun och 13 gånger under rikssnittet. 2018 investerade Mullsjö tio miljoner, eller 98 gånger mindre än Jönköping. Distansen upp till rikssnittet var 24,5 gånger.

Under samma period ökade Mullsjös befolkning med 4,1 procent, medan Jönköpings växte med 9,3 procent. Ökningen i den senares investeringsnivå ligger med andra ord långt över befolkningsökningen.

Situationen är något bättre i Gislaved. På senare år har investeringsnivåerna börjat komma ikapp rikssnittet, men man ligger ännu långt efter Jönköping. Man har helt enkelt satsat mycket mer i Jönköping än i Mullsjö och Gislaved.

Januaripartierna gick i veckan oppositionen till mötes och tidigarelade utbetalningen av fem miljarder till kommuner och regioner. Regeringen kallade det för en välfärdssatsning. Men det är det egentligen inte tal om.

Om det var tänkt att pengarna skulle hjälpa kommuner med svag ekonomi borde utbetalningarna till sådana vara större än vad befolkningsunderlaget medger. Och de borde ta hänsyn till vilka kommuner och regioner som relativt sett mår bättre.

I Gislaved ökade kostnaderna ungefär dubbelt så mycket som intäkterna mellan 2017 och 2018. Kommunens resultat försämrades med över 30 miljoner. Framöver hägrar stora investeringsbehov, men skatten är högre än i länets övriga kommuner och betydligt högre än i riket i stort. Med nöd och näppe nådde Gislaved kommunallagens krav om en balanserad budget, vilket Mullsjö inte mäktade med.

Förra årets redovisade Mullsjö ett negativt resultat om 8,5 miljoner kronor. Samtidigt är låneskulden per invånare i Mullsjö dubbelt så hög som i Jönköping. Att vända ett minusresultat och amortera ner höga skulder är svårt och dyrt.

Jönköpings låneskuld per invånare ligger under rikssnittet. Förra årets resultat var 274 miljoner, vilket med råge uppfyllde balanskravet – något man gjort varje år sedan det infördes år 2000.

Vem som har större behov av pengar torde inte vara någon fråga. Ändå agerar rikspolitiker som att behovet är likadant genom att ge lika mycket till alla utifrån befolkningsunderlag. Det är mot denna fond som regeringens 2,5 eller 10 miljoner till mindre och hårt ansatta kommuner slutar framstå som välfärdstillskott. Snarare är smulorna hugskott mot välfärden.