EFTER DRYGT

Ingen som faktiskt lyssnade på Löfven lär dock ha känt ett ökat lugn. Det statsministern beskriver skulle kunna tolkas som ett försvar för honom.

I själva verket är det dock en svidande kritik som visar hur illa regeringen fungerar och att den har äventyrat rikets säkerhet.

LÖFVEN

Tre ministrar har alltså haft tillgång till information om en gigantisk läcka av hemlig och känslig information i ett års tid utan att ta upp detta med statsministern?

Det är ett allvarligt påstående. Antingen är regeringen präglad av en kultur baserad på inkompetens och dumhet, eller så ljuger statsministern.

Det är svårt att avgöra vilket scenario som vore värst.

TILLS VIDARE

Ansvaret för hur regeringen fungerar vilar på hans axlar och säger han att den fungerar så här uselt är det läge att tro honom. Han borde ha vetat om detta i början av 2016 och det är hans ansvar att han inte har fått veta det.

Detsamma gäller Anna Johansson.

Hon har till slut kommit fram till att hon inte känt till detta förrän i januari i år. Detta trots att hennes departement fick informationen ett år tidigare. Johansson har dock valt att skylla på sin tidigare statssekreterare som hon menar inte har informerat henne.

Det är lika framgångslöst som Löfvens försök att skylla på sina ministrar.

Precis som Löfven är ansvarig för hur regeringen fungerar är Johansson ansvarig för hur hennes departement fungerar. Fungerar det så illa att anställda inte vidarebefordrar information är det hennes ansvar.

LÖFVEN

Han berättade att regeringen ska föreslå nya regler för vad som kan outsourcas. Men vad spelar det för roll?

Transportstyrelsen valde att frångå gällande lagstiftning. Problemet var inte reglerna utan att de inte följdes. Det är en följd av inkompetenta myndighetschefer som rekryteras ur den politiska adeln.

Att höra Löfven stå och säga att transparens är grundläggande i ett demokratiskt samhälle gör att skrattet fastnar i halsen. Detta från samma regering som har valt att inte informera riksdagen, trots att den är skyldig att göra detta.

Infrastrukturministern, inrikesministern och försvarsministern bör få misstroendeomröstningar riktade mot sig snarast. Det har stått klart en längre tid nu.

Frågan är om inte Löfvens pressträff innebär att också statsministerns förtroende bör prövas i riksdagen. För vad än Löfven sade vid sin pressträff är detta inte traditionell förvaltningskultur.