Annons
Vidare till smt.se
Vi använder cookies för att förbättra funktionaliteten på våra sajter, för att kunna rikta relevant innehåll och annonser till dig samt för att säkerställa att tjänsterna fungerar som de ska. ⇒ Läs mer om cookies

Insändare: Kan corona göra städerna bättre?

London har byggt hundratals kilometer nya cykelbanor. Madrid har tagit bort biltrafiken från 29 gator, och Bryssel har förvandlat 4 mil bilgator och p-platser till cykelbanor. Många tyska städer har på samma sätt markerat om körfält för bilar till vad man kallar ”pop-up-cykelvägar”. Detta beskrivs i programmet Staden efter corona, tillgängligt på SR Play. Programmet berättar om hur pandemin förändrat många storstäder – inte bara de ovan nämnda utan också till exempel Oslo, Helsingfors, Milano och Wien – i en miljövänlig riktning. Skälet är i första hand att man velat få ner smittrisken i kollektivtrafiken genom att få fler att övergå till att promenera och cykla. Men miljön har samtidigt vunnit genom minskat buller, minskade luftföroreningar och minskade koldioxidutsläpp. Paris ligger extra långt framme, eftersom man där redan före pandemin satsat på att bli en cykelvänlig stad. Om några år ska över 70 procent av alla P-platser ha ersatts av trottoarer och cykelbanor. Man hoppas kunna göra staden mer decentraliserad, så att fler människor ska kunna cykla eller gå till mataffären, frisören och gymmet. Forskare som intervjuas i radioprogrammet ser en sådan utveckling som en andra hälsofrämjande renovering av storstäderna. Den första var när el, vatten och avlopp infördes i 1800-talets smutsiga städer. Den nya renoveringen skulle ha som mål att få fram en grönare, lugnare och renare stad genom en minskad biltrafik. Här i Sverige har vi framför allt minskat trängseln i kollektivtrafiken genom att dra ner antalet platser på bussar och tåg. Men att använda moroten i stället för piskan – uppmuntra cyklande och promenerande genom att minska bilismens utrymme i stan – har vad jag vet inte gjorts någonstans. Ändå skulle vinsterna med detta kunna bli stora. Om en del bilgator och p-platser i städerna gjordes om till cykel- och fotgängarutrymmen skulle folkhälsan gynnas. Utsläppen skulle minska, och människor skulle på ett naturligt sätt få mer motion och hålla sig inte bara coronafria utan allmänt friskare. Eftersom detta nu redan görs utomlands finns det mängder av exempel att följa och erfarenheter att utnyttja – det är bara att sätta igång!

Ingela Björck

Har du något att säga?

Skriv en insändare

Skriv artikel