BARN OCH UNGA

Antalet hjälpsökande har nästan fördubblats på fem år, som Anki Sandberg och Karin Engberg, företrädare för Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa, skriver i Dagens Samhälle (2/1).

Men barn- och ungdomspsykiatrin, BUP, hänger inte med.

Trots att kapaciteten har ökat har vårdköerna exploderat. Under 2017 kom rapporter om unga som fått vänta i upp till två år på neuropsykiatriska utredningar. Väntetiderna ligger i genomsnitt på sex till nio månader.

BUP är helt enkelt i akut kris, och det går ut över barn och unga som saknar alternativ.

Det är ett svek.

ANSVARET

Det förklarar förstås också att skillnaderna är mycket stora i olika delar av landet. I Jönköpings län tar varje helårsanställd emot nästan dubbelt så många patientbesök som i Västerbotten.

Nationella riktlinjer för hur vården ska bedrivas vore välkommet.

De bör också innefatta samarbetet mellan BUP och elevhälsovården, som har goda möjligheter att arbeta förebyggande och att tidigt fånga upp de som mår dåligt.

Grunden för krisen är dock resursbrist, vilket beror på politiska prioriteringar.

Landstingen lägger regelmässigt för lite resurser på BUP. Man ska också komma ihåg att regeringen avskaffade kömiljarden 2016, ett av få verktyg som varit framgångsrikt för att minska vårdköerna.

BEHÖVER MAN

Om barn och unga får hjälp tidigare kommer den framtida kostnaden att bli lägre.

Det är dock det mänskliga lidandet som är det verkliga skälet att prioritera området. Att barn och unga som inte ens kan gå i skolan på grund av sina hjälpbehov får vänta två år på en utredning eller diagnos är ovärdigt och oacceptabelt.

2016 sökte 120 000 barn och unga hjälp. Om antalet fortsätter att växa samtidigt som kapaciteten stagnerar kommer krisen att utvecklas till en katastrof. BUP måste upp på dagordningen.