Malin Ahrne forskar om mödravård för somaliska kvinnor och har varit utredare på Socialstyrelsen där hon har arbetat med frågor om könsstympning. Ur ett strikt anatomiskt perspektiv ser hon likheter mellan intimkirurgi och viss typ av könsstympning.

Man tar bort delar av blygdläpparna som innehåller mycket nerver, helt utan medicinsk orsak, säger hon.

Hon påpekar att det är stor skillnad på könsstympning som sker på barn och på frivillig intimkirurgi. Men samtidigt: I Sverige är könsstympning förbjudet, även när det gäller vuxna kvinnor och även om de frivilligt vill genomgå ingreppet.

Malin Ahrne menar att kvinnor i praktiken kan behandlas olika beroende på varifrån de kommer.

Vi har en lag mot könsstympning och den säger inte något om varför könsstympningen sker. Den gör inte skillnad på hedersrelaterat, kulturellt eller om det är en skönhetsgrej. Det står bara att det är olagligt med ickemedicinska ingrepp, säger hon.

Behandlar kvinnor olika

Lotti Helström, överläkare och ordförande i Svensk förening för obstretik och gynekologi (SFOG), pekar på samma problem. Hon menar att lagen är rasistisk.

Läser man lagen förstår man att varje form av intimkirurgi är förbjuden enligt lagen. Men lagen är inte tänkt för svenska kvinnor. Om en svart kvinna går till en plastikkirurg av tradition nekas hon, men en svensk kvinna kan göra exakt samma operation.

Lagen är illa skriven, samtidigt måste förbudet mot könsstympning formuleras, enligt Lotti Helström.

Socialstyrelsen menar att lagen gäller ingrepp där syftet är att förminska kvinnans sexuella förmåga. Intimkirurgi påstås göras av motsats orsak, även om det inte är det som händer, säger hon.

Hon ser dock inga tecken på att lagen kommer att skrivas om.

Nej. Man vill inte röra den."

"Sorgligt"

Forskaren Malin Ahrne tycker att det är underligt att de intimkirurgiska ingreppen anses lagliga, även om de inte är medicinskt motiverade.

Det är en märklig utveckling att man vill ta bort frisk vävnad. Det måste komma från yttre påverkan, det handlar om ideal för hur man ska se ut. Det är ett skönhetsideal för underlivet som är nytt. Att utseendefixeringen i samhället flyttar sig till underlivet är ju sorgligt, säger hon.

Hon tror att det handlar om okunskap om hur en kvinnas underliv faktiskt ser ut.

På så sätt är det ett misslyckande för sexualundervisningen i skolan. Alla ser inte identiska ut.